Förresten så är jag sjukt häftig. Ringde modigaste samtalet någonsin igår (ett samtal jag bävat så inför!). Vill inte berätta så mycket om det än och det är inte säkert än vad det verkligen leder till, men jag satt där med klappande hjärta och stärkande kaffekopp vid min sida och GJORDE det, hursomhelst.
Efteråt lade jag mig på golvet i vårt grupprum i skolan (jag använder alltid det rummet för viktiga samtal), stirrade upp i taket, lät sympatikuspåslaget klinga av och tänkte vad bra du är Ulrika så jävla bra du är.
DEN känslan vore definitivt fantastiskt att alltid få känna.
0
1 Comment
Starkt gjort! Friskt vågat … Men även om det inte skulle leda till någonting nu, så är det en styrka att du har klarat av det.