Har funderat över varför IQ är ett så kontroversiellt ämne, också. Eller så känsligt att vilja definiera. Jag tycker att det är bra att kunna diskutera IQ-mässig intelligens, logisk, Wikipediadefinitionen typ, i vissa sammanhang, men varje gång jag försöker göra det där det kan vara relevant säger någon ”Men man kan ju vara bra på andra saker. Jag känner en kille som är dålig på matte men är bra på att laga bilar.”
Tycker det är så himla märkligt. Jag säger aldrig att hög IQ är den bästa och ultimata grejen man kan ha, över huvud taget. Om jag var ute efter att maximera IQ:n i världen hela tiden hade jag kanske skaffat en annan pappa till mitt barn, tex. Inte för att han inte har hög IQ, men jag hade säkert kunnat börja plugga teknisk fysik eller matte eller något och hittat en man där som hade högre IQ och skaffat barn med honom (jag har alltid varit bra på att verka smartare än vad jag är, också, så män med hög IQ tror att jag är lika smart som de är). Jag tycker bara att det är en intressant variabel, i vissa sammanhang, att diskutera.
Om någon påstår att den tror att vissa har bättre förmåga att laga bilar än andra, skulle jag nog aldrig säga ”Men du, varför ska vi ens diskutera det där? Man kan ju vara bra på så många olika saker. Jag känner en kille som är jättedålig på att laga bilar men bra på matte!”
Men det kanske bara är jag som tänker så.
2 Comments
Nu har jag inte forskat i detta på väldigt länge, men jag har för mig att IQ är kapaciteten en person har för logik och uppfinningsrikedom, problemlösning och whatnot. På rak arm vill jag säga att den vänstra hjärnhalvan är mer involverad än den högra men jag är inte säker.
Jag gör allt i min makt för att undvika diskussioner om IQ för det brukar i allmänhet förstoras till något det inte är, ungefär som med feminism. Varför blir ingen höjd till skyarna för EQ? För att det inte går att mäta i nummer. Svenskar har en förmåga att lägga tyngd i resultat som de tror definierar deras existens, desto högre desto bättre, och det är därför folk försvaras om de har lågt IQ – de måste helt enkelt ha en begåvning eller ett nummer som väger upp det andra.
Detta att man involverar människor med siffror så frekvent i livet gör det så mer komplicerat. Klädstorlekar, provresultat, antal finnar i ansiktet eller sexpartners, vad som helst, jag vill bara skrika ut STRUNTA I ALLT DET DÄR NI ÄR ALLA VACKRA OCH UNIKA OCH INTELLIGENTA PÅ ETT SÄTT SOM BARA NI KAN VARA. Och detta är varför jag undviker diskussioner om IQ. Det är inte värt frustrationen.
Fast jag upplever att folk blir höjda till skyarna för EQ, även om man kanske inte benämner det EQ utan bara säger "Hen har ju så himla stor social kompetens" eller "Det där är verkligen någon som borde jobba med människor, hen är så himla rolig och trevlig jämnt. Önskar man kunde vara mer som hen".
På samma sätt som man kanske sällan säger "GUD VAD HÖG IQ HEN HAR" utan snarare "Shit, det där var en smart typ".
Musikalisk begåvning är väl ytterligare ett exempel på något som sällan anges i siffror, men som i alla fall jag har upplevt brukar hyllas/diskuteras. Det brukar inte heller vara alls lika känsligt som just den logiska intelligensen. Om jag skulle säga att jag tror att musikalisk begåvning har en stark ärftlig komponent känns det som att diskussionen kring det skulle vara betydligt mer avslappnad än om jag säger att den formellt logiska intelligensen har en starkt ärftlig komponent. (Vilket tvillingstudier faktiskt visar på att den har, men det är kanske en parentes i vår diskussion).
Grejen som jag stör mig på är att det är ju just de som vill påstå att logisk intelligens inte är så himla viktigt, som beter sig som att det är så himla viktigt. Jag tycker att det är en intressant egenskap att diskutera, eftersom jag är intresserad i allmänhet av egenskaper hos människor, vilka som är biologiskt beroende, vilka som är ärftlighetsberoende, vilka som är socialt konstruerade, alla de där faktorerna. Jag ser den logiska intelligensen som en egenskap bland andra egenskaper – kanske en egenskap som intresserar MIG i ovanligt hög grad eftersom det faktum att jag besitter den är något som många uppfattar som karakteristiskt för mig. Men genom att göra hela logisk-intelligens/IQ-diskussionen så stigmatiserad, infekterad och laddad skapar man ju en känsla av att det här med hjärnkapacitet är det enda värdefulla och intressanta och därför får vi inte låtsas om att det kan finnas skillnader.
Du driver en mycket rimligare linje, även om vi hanterar frågan på olika sätt. Däremot vet jag inte om jag köper sifferfixeringen – en allmän prestationsfixering tycker jag mig däremot se, såklart.