Är i Dalarna hos min pojkväns föräldrar. Äter underbara och bisarra mängder Brie-ost. Dricker kaffe i solen på altanen medan jag läser neuroanatomi. (Jag klarade tentan, men är inte nöjd med mina kunskaper. Mina patienter bad mig aldrig att vara höggravid och nyförlöst när jag studerade – jag tänker inte stå där och inte kunna hjälpa dem för att jag inte pluggade tillräckligt).
Vaknar om morgnarna med en dotter som plirar på mig och sedan kör igång och leker tittutlekar, som hon precis har lärt sig.
Springer med min pojkvän medan bebisen lämnas på passning. Upp och ner, upp och ner för backarna, och när jag svettig dunsar in i duschen vet jag att det här med träningen, det är så sjukt rätt och perfekt.
Den här bloggen är och förblir tråkig, dessa dagar. Mitt liv bjuder på lite för lite konflikt som man kan slänga ur sig, det är som en bok som fortsätter efter att historien tagit slut. Jag funderar på att lägga ner den då och då, men jag har svårt att avsluta saker.
No Comments