Äsch, jag hade ju samlat på mig så mycket korkat som folk säger, men nu har jag glömt bort hälften i omtentaplugg (nu är det, oavsett hur det gick för mig när jag tentade igår, lång tid kvar tills jag behöver skriva den där tentan igen! bara det känns som en befrielse) och ätande och matande och nu histologistudier. (Jag hatar mikroskop över allt annat).
Men några saker jag minns att jag tyckte var skoj var dessa:
1. När vi kom in till förlossningen och mitt vatten hade gått, och en barnmorska undersökte mig och sedan skulle skicka hem oss igen. Det kan dröja länge efter att vattnet har gått tills man har regelbundna värkar och behöver vara på förlossningen, nämligen. Det hade vi varit helt med på, om det inte vore för att avloppen i vår lägenhet var avstängda hela dagen igen (de har hittat ett hål i källaren de lagar, typ), och jag var en massa rinnande fostervatten och en begynnande smärta i kroppen och samtidigt fortfarande kissnödig som en gravid kvinna, och att hela dagen behöva gå i en massa trappor och in på en arbetsplats för att ens kunna gå på toaletten, och att inte kunna laga mat, och allt det där, kändes drygt. Så vi försökte tjata om att få stanna, vilket såklart inte gick, men vi försökte i alla fall.
”Går inte, går inte alls”, sa barnmorskan då, ”det kan dröja länge innan värkarna kommer igång. Många kvinnor måste vi sätta igång dagen efter, om de inte har kommit igång innan sju imorgon bitti blir det igångsättning!”
”Jaha”, sa jag oroligt, för igångsättning ger oftare komplikationer, ”är det vanligt?”
”Ja, fifty-fifty ungefär”, sa hon.
”Så 50% av kvinnorna som kommer in till dig måste sättas igång?”
Barnmorskan slog ut med armarna.
”Nej det vet jag då inte”, sa hon, ”men någon procentsats är det i alla fall.”
2. Kungens jultal, som jag hörde på radion, innehöll ett underbart exempel på skarp bevisföring.
”Det är extra roligt att Tranströmer fick Nobelpriset i år”, sa Kungen. ”Många människor, både i Sverige och ute i världen, finner tröst och inspiration i Tranströmer. Det är ett fint bevis på att människor är mer lika än vad de är olika.”
Eh, hur då? Sedan när är det ett bevis på någonting över huvud taget?
3. Det har ju varit debatt om någon teatergrupp i Skåne som ska göra en pjäs om Jimmie Åkesson, som ska vara en kritik mot SD, och SD är lite ledsna för att det är en såpass politisk grej och att det är alla de andra politikerna i aktuell kulturnämnd eller vad det var som har röstat igenom det. Det kan man ju tycka vad man vill om och diskutera i sig, men jag var mycket road när en socialdemokratisk politiker från kulturnämnden på radio i en debatt påstod att
”För varje krona man satsar på kultur, får man alltid två kronor tillbaka!”
Alltså. Det finns mängder med argument för att investera i kultur som man kan dra fram. Att det ska berika befolkningen i samhället eller utjämna klasskillnader eller vad man nu vill dra, men att man skulle dubblera sina tillgångar genom kultursatsningar… nja. Varför investerar vi då inte hela statsbudgeten ett år i kultur och får dubbelt tillbaka?
Nu är det dags att leka mjölkko. vi hörs.
No Comments