(Den här bilden tog jag nog egentligen en gång i tiden för att man ska kunna observera hur gigantisk min ryggsäck är. Ett slags bild som säger alla de tusen ord jag aldrig orkar skriva om att jag önskar att jag hade en privat massör som tog hand om min stackars rygg.)
Om jag fortfarande skrivit i min politiska blogg, och den inte hade varit lösenordsskyddad, tror jag att dagens inlägg hade kunnat handla om… ja, något av detta.
1. Avgifter för utländska studenter vid svenska universitet och högskolor. (Såklart. Ett ämne som fascinerar mig av många skäl; dels på grund av min besatthet av utbildning, men kanske framförallt för att båda sidor argumenterar så förbannat naivt och krokat. En av de saker jag allra oftast ägnar mig åt i politiska diskussioner är att påpeka att båda sidor, rent oavsett vem som har rätt och vem som har fel, är oerhört dåliga på att argumentera för sin sak.)
2. Bemannade rymdfärder. Om varför deras existens såväl som en eventuell framtida nonexistens gör mig oerhört sorgsen.
3. Om liberalism. (Eh, som ganska ofta, med andra ord.) Men framförallt om liberalism som ett pragmatiskt val, snarare än något annat. Att även om vi så gärna vill bygga ett samhälle, och vill att alla i det samhället ska ha det bra, så har vi i praktiken mycket liten aning om vad det innebär att ha det bra. Mitt utopiskpragmatiska sätt att se på liberalismen handlar om att det är en ideologi som ska erkänna just detta – att vi egentligen inte har någon aning – och att det bästa man kan göra av situationen är att i största möjliga mån låta människor upptäcka och bestämma själva. Jag tänkte skriva om varför jag trots det synsättet definitivt inte är nyliberal. Och kanske tänkte jag filosofera lite kring vad man kan göra med denna teoretiska tanke i praktiken.
Sådant hade jag skrivit om jag haft tid för min politiska blogg. Men det har jag ju inte. Än. Riktigt. Tror jag. Inte idag i alla fall, väl.
Kanske när jag är färdig med tanken i punkt 3. Den känns verkligen så. En tanke jag måste titta lite på, innan jag riktigt kan förklara vad jag menar. För mig är det galet uppenbart, men jag bor ju också i mitt eget huvud 24/7, så det är inte så märkligt.
Jag undrar vad ni skulle ha skrivit om ni haft tillgång till lösenord och grejer för min politiska blogg. Kanske hade ni varit elaka, kapat den och skrivit omogna inlägg av typen ”hej!!!! ja e ulrika ja e en ful apa o dum i huve !!!!!!!242424324523”!2″… men det tror jag inte. Ni läser ju nettelblad-bloggen, ni är knappast något annat än sofistikerade akademikerbarn allihopa.
Kyssar&kärlek.
No Comments