konsten att bränna maten innan man får tag på den

Blev ingen Bohemian Raspberry idag! Den var slut. Var däremot övertygad om att jag behövde Ben&Jerry’s, så jag köpte Cheesecake Brownie i stället.
Det var ganska svårt. De höll på att bygga om i affären. Inte hela affären, men just glassavdelning. Det stod stegar och byggjobbare och all möjlig skit, samt ett ställ med pocketböcker som mer direkt blockerade frysskåpet där just Ben&Jerrys förvaras. Men jag var envis. Har alltid varit så sjukt envis. Så jag lyfte bort stället med pocketböcker, och lade mig i princip sedan på en frysdisk för att nå. Och då fick jag ändå sträcka mig jättemycket, och fick armen lite till hälften klämd i skåpet. Folk tittade roat. Ingen erbjöd sig dock att hjälpa mig. Kanske tyckte de att Ben&Jerrys inte är lämpligt för min figur eller någonting, och ville rädda mig. Jag tycker det var oartigt, hur som helst.
Kvinnan i kassan, som pratade som en man, log dock jättemycket mot mig, och sedan vände hon på burken bara för att kolla vilken smak det var.
– Det är ju så gott, sa hon.
Jag nickade. Jag är bra på att nicka, men dålig på att prata.

Glassen gudomlig som alltid. angående glass har jag för övrigt en gudomlig plan kring det hela. men jag utvecklar den någon annan gång. nu ska jag gå runt och bara vara bäst ett tag.