Eftermiddagen innan jag ska springa till min ryska är kemi, kaffe och Kate Perrys I kissed a girl.
ja, jag våndas över min dåliga musiksmak, ja, ja, ja, men jag kan inte, vill inte, kommer aldrig att sluta lyssna på denna skapelse. Om och om igen, och jag snurrar runt på stolen och sjunger högt för mig själv och börjar skratta galet och vilt. Nämnde jag att jag sitter i skolans datasal?
Gibbs fria energi ska en dag kyssa mig till sömns och rädda mig från all världens oro. Tjoliholiho. Den här världen är inte gjord för mig. för många toppar och för många dalar i mitt huvud i min värld jämfört med vad som verkligen existerar. Men inget säger att jag behöver leva i den här världen, eller hur
jag är kreativ, genialisk, intelligent och absurd nog att skapa min egen. I alla fall som en film. Soundtrack Kate Perry. jag ska göra en pianocover av den. Jag ska göra en pianocover av hela världen
Världen bränner ut mig,
lite som att ett människoliv är rökelse. Och tanken är bara att rökelsepinnen ska glöda, så att röken långsamt sipprar ut, men jag är precis som den gången jag tänkte fel och tvingade rökelsen att brinna. BAMBAMBAM och rökelsepinnen brann ner och det luktade så starkt i hela mitt rum att lite hallucinationer bara hade känts som en naturlig och logisk följd.
Jag fick huvudvärk av det där. Och jag menar, det finns ju de som får huvudvärk av mig. Men jag kan bjuda dem på ipren och sedan kan vi resa bortom horisonten.
insanity is just another state of mind, jag är hög på kaffe på det intensivt melankoliska viset. men jag menar, egentligen är det knappast kaffet det handlar om.
Imorgon har jag kemilabb, övar på Mormor Gråter som vi ska spela på julavslutningen, och sitter på ett tåg till Göteborg tillsammans med min familj för att åka och fira min farfar som fyller år. Dock inte alla tre samtidigt, det hade sett rätt roligt ut.
Kyssar och kärlek.
4 Comments
Aahh, det här inlägget får mig att le. 🙂
Haha, vet du, jag blev så himla lättad när du skrev till mig. Jag har ju lite paranoida tendenser och jag har varit lite rädd för att jag ska ha sagt eller gjort någonting dumt och att du hatar mig. MEN det betyder ju inte att man ska svara på allt jag säger eller skriver eller så, det är bara jag som… ja, är lite dum.
Jag hittade ,eller mamma hittade när hon gick igenom julsaker, just ett julkort som du skickade förra året. Jag insåg att då hade vi inte ens träffats. Det känns… konstigt. Tid är en märklig sak. Grej. Företeelse. Jag vet inte.
Jag saknar dig förresten, skulle vara roligt att träffas någon gång. Fast jag får ju juluppehåll nu, sista gången på onsdag. Börjar igen i januari någon gång. Du kan ju höra av dig om du känner för att träffas någon gång.
kram. <3