Mina vänner, jag har tänkt på en sak. (I ungefär fem minuter, så det är en ganska ny tanke.) Ni är trots allt rätt priviligierade. I alla fall om ni är trogna fans av mig.
Alla olika mystiska kreativa saker jag gör, har oftast något slags koppling till bloggen. Och det är alltid här de syns först.
Jag har aldrig varit överdrivet intresserad av fotograferng. Men jag ville inte stjäla andras bilder till min blogg. Och det var därför jag började fota, mycket mycket mer, någon gång hösten 2007, våren 2008. Och började redigera bilder i somras. Och började intressera mig för bilder, och hur man kan ljuga, och hur man kan tala sanning, och hur man kan göra vad man vill med dem.
Och det är därför de flesta bilder bara läggs upp här. Himla priviligierade är ni alltså.
Och musiken. Alltid musik har alltid spelat men den enda anledningen att jag började lägga upp låtarna på youtube var nog för att visa er. Sedan har jag fått ett youtube-fan från Norge nu också, som förgyller min vardag. Men det var ju egentligen för bloggens skull.
Sjukt priviligierade är ni alltså. Ja. Oh ja.
Eller egentligen inte. Men priviligierad är ett så roligt ord. Jag skriver det om och om igen men jag blir hela tiden osäker på om jag över huvud taget kan skriva det. priviligierad. priviligierad… mohohohoho.
Ehe. Kan för övrigt informera om att jag inte var full när jag skrev gårdagens inlägg, bara så ni kan känna er trygga i förvissningen om det. Är inte full nu heller. Nykteristprinciperna består… liksom mitt störda huvud, som ändå försätter mig i ständig berusning.
Kyssar och kärlek!
No Comments