Jag kan verkligen inte slänga saker.
Man kan undra när jag ska komma att använda ett par solglasögon som saknar ena glaset, OCH ena skalmen så att jag måste hålla i dem för att de ens ska sitta uppe. Men slänga? Nej. De är ren nostalgi. Dessutom kanske det blir jättehett med just den sortens glasögon om några år, och då kan jag sälja dem och bli snuskigt rik.
Annat jag sparar, för den som vill veta, är papper. Massor massor av papper från forna tider, samlade i små pärmar, daterade. Jag har papper från 2002. Och någonstans ännu äldre. (Och då snackar vi veckobrev och gamla scheman, ungefär.)
Idag är jag nästan frisk, för övrigt. Eller, inte lika miserabel som tidigare. Funderar på att gå till skolan, men jag har bara en studiegrupp och en idrottslektion jag inte kan bevista.
… svårt val.
3 Comments
Jag känner igen detdär med att bara inte kunna kasta. Är likadan själv och det gör min mamma gaalen!
HAHAHAHA VAD LUSTIGT. JAG HAR OCKSÅ SPARAT ETT PAR SÅDANA. fast jag sparade dem för glaset, de har spegelglas i orange och en föll bort och jag vet inte, det kändes så synd att kasta något så fint, så de ligger säkert i lådan, alla delarna.
Scheman har jag adrig sparat, jag skulle aldrig klara av så mycket samtidigt, det skulle kännas som att jag har miljoner tider att passa, eller som att vissa tider bara tillhör vissa saker eller teman och jag gillar inte sådant för klockan ska inte ställa krav. Sådant är utmattande.
Du skulle göra dig extremt sexig på stan med de där, tänk dig bara va, gå omkring där med din snygga prickiga klänning från Monki eller vad stället nu hette, och så de där solglasögonen – det är ju fritt fram att ge en flirtig blinkning till vem som helst! 8D
Höhö, du är en snygg och bra människa.
jag har faktiskt också ett par solglasögon som totalt har gått sönder! (sätt dig inte i en säng innan du har tittat ordentligt under täcket.)