Och så var jag äntligen färdig, så där petnoga redigerat-alla-detaljer-och-korrekturläst-i-jakt-på-skrivfel-färdig, med boken. Om det går dit jag vill och blir förlag och hela köret kommer den ju att gå en miljon vändor till med synpunkter och ändringar och strykningar och förtydliganden, men för nuet, och gissningsvis för ett tag framöver, kan jag dra en lättnadens suck.
Det var fantastiskt roligt, och jag hoppas att jag om några månader skulle kunna läsa den här boken och älska den.
Tror faktiskt, på allvar, att det kommer bli så. Har aldrig tyckt om ett bokmanus jag skrivit såhär mycket. Men just nu är jag så trött på att vrida orden ut och in, så glad över att bara få släppa det.
Tror faktiskt, på allvar, att det kommer bli så. Har aldrig tyckt om ett bokmanus jag skrivit såhär mycket. Men just nu är jag så trött på att vrida orden ut och in, så glad över att bara få släppa det.
Och oavsett vad som händer med texten framöver, har jag, starkare än någonsin tidigare med ett bokmanus jag skrivit den där känslan som jag alltid velat åt i skrivandet av en bok. Känslan av att det här har gjort bra.
Ger mig själv oändligt med klappar på axeln och lägger mig ned och ler.
0
No Comments