Öar

Det är studier, studier, studier. Jag sätter ett häfte med egenförfattade instuderingsfrågor i armarna på pojkvännen och tvingar honom att förhöra (även om det på många sätt hade varit behagligare med förföra), fast han inte fattar så mycket alls. (Förförelse kanske han skulle förstå så mycket mer av). Och sedan lägger jag mig med huvudet i boken ibland och gråter lite för att jag blir sur på den och när känsloutbrottet är över är jag så glad, så glad igen.

… fast sedan: ännu mer studier. Och mer och mer och mer.
Då gäller det att ha saker som motiverar en. Som söta saker tillexempel, som dricks eller äts på varierande caféer runt om i staden. Lite sorgsen är jag ibland att jag inte är i Uppsala vid sådana tillfällen, deras caféutbud är liksom lite större och öppettiderna lite bättre. Antagligen en konsekvens av att studenterna i Uppsala faktiskt är på stan ibland, medan de flesta studenterna här lever i en egen liten mongovärld i ett särskilt bostadsområde helt frikopplat från resten av stan, där allt de ser är hemma-universitetet-gymmet (vilket innebär att de sällan behöver gå typ längre än en kvart). Jag tycker det är skönt, för jag bor ju på stan och när de hänger i sin egen enklavisering slipper jag alla dessa unga drägg driva runt och vara dryga (jag tycker inte om unga människor, de är så omogna och naivt gåpåiga) men jag finner det faktiskt rätt märkligt. Det känns så ovärt att flytta massa mil för att, ja, inte uppleva något nytt, utan bara uppleva precis samma som man kunde gjort någon annanstans – plugg, vara hemma, vara full och träffa lite folk. Det intressanta med att bo i olika städer är ju att bo i olika städer, tänker jag, annars kunde man lika gärna stannat hemma.

… Eller så är jag bara bitter, för att de inte fikar i stan och höjer caféstandarden lite.
Nåväl. Idag blir det nog Kafé Station, de är faktiskt ganska bra. Dessutom har jag fina nostalgiska minnen från novemberaftnar där när jag skrev slutklämmen på min roman.
adjöken

Föregående

Drömmar

Nästa

inte så mycket att säga…

1 kommentar

  1. Jag gör min kvartalsliga check-in här. Haha. Hej hej.

    Hursom – det där är min känsla av studenter, eller unga människor öht, också. (kul att för övrigt prata om "studenter och unga människor" när man själv är både och, men så är man ju en tant i en tonårings kropp…)
    Förstår inte.

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén