… en lidande författare. Det är obehagligt, för jag går alltmer mot den och det är inte som att jag kan mer om att skriva, bara att jag är mer besatt av att göra det och att jag kan producera hur många sidor som helst utan att det tar slut.
För att jag skriver skit.

men när man vaknar på morgonen och struntar i att vara duktig och skriver skitnoveller i stället känner man något slags skuld men en tillfredsställelse som faktiskt är absurd och ibland undrar jag om skuld-tillfredsställelse bara är en annan sida av självgodhet.

Godmorgon.