”som ett pyjamasparty, fast med blod i stället för pyjamasar”

Lustigt.
Tänkte lägga upp bilden och säga ÅÅH KAOS. KAAAAAAAAAAAAAOS. JAG ÄLSKAR DET.
Men blä. Detta är inte kaos. Inte Ulrika-standard, i alla fall. Det här är bara några dagar utan frenetiskt städande.

Mellanmjölk. Jag är så allt eller inget. Sedan början av hösten har jag varit fascistisk perfektion med tomma golvytor och sorterade högar, i stället för att bara låta alla grejer bilda ett slags bottenlager på golvet i vilket man kan rota när man vill ha något.
Och nu när jag är sjuk har detta meskaos uppstått. Titta på det. Ser ni total oordning? Nej, just det. Tönterier, tönterier.

Nu ska jag läsa ut Schopenhauers telescope. Sedan ska jag gråta och inte veta om det var för att den var så bra, så dålig eller för att den tog slut.
Eller bara för att jag är så trött.

Föregående

Karrandash

Nästa

That’s my philosophy of snow.

1 kommentar

  1. Lunatic Green Smurf

    Kaos är en bra sak [nickar] världen skulle vara jävligt tråkigt om allt vore förutsägbart

    dock är det där ett ganska smågulligt försök till kaos 😉 du skulle se hur det ser ut om man slängde in en brandbomb på en random gata i New York, DET är kaos ^^

    Schopenhauers telescope? kan du inte läsa något LITE positivare? =/ du är tillräckligt depp redan, inte göra de ännu värre [skakar på huvet] =(

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén